fredag 12 mars 2010

Lyckliga lappar i fårtöljen.

Den här påsen har bott först hos min dotter (hon övade virkningens ädla konst)
innehållet är från -80 talet.Sen har påsen bott i min garderob ett antal år.

Att påsen kommer fram just nu är vårsolen fel:)Jag har tummat på påsen ett antal gånger under årens lopp.Men det har alltid kommit något i vägen som först skulle bli klart....ja ni vet hur det är.Men nu har startskottet gått.
Mitt återkommande vårliga virkbehov måste tillfredställas.
Det behöver inte vara nyproduktion...inte alls.Det här påsen är precis rätt just nu.

Jag väckte liv i påsen i förrgår.
Hällde ut innehållet i fårtöljen och det hoppade ut över 200 glada små lappar...hihihi.

Dom sträckte på sej och visade upp sej i alla möjliga ställningar.Precis som om dom ville säga...äntligen ska det hända något.

Alla dessa små lappar ska på växa till sej med några varv och sedan ska dom få resa vidare ut i vida världen......ja iallafall så långt som till Trelleborg och Stickhjälpen.

Där ska dom få bli fina filtar som ska värma små barn i Lettland.
Det är väl ett bra slut på en saga om ett gäng med lappar som legat och väntat i en påse i över 20 år.....men som ordspråket säger.....Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.



Här har jag börjat och virka till några varv på lapparna.Dom ska ju vara 12 cm.
Garnet blir ju inte samma sort som i ursprungslappen men det
bryr sej lapparn inte om och inte jag heller.
Hej å hå virka på

6 kommentarer:

Stubbetufsa sa...

Det der teppet blir nok riktig bra!
Ha en fin helg!

Rosenvante sa...

Där ser man, spara kan ju löna sig och komma till användning nån gång. Nu går det ju snabbt och färdigställa med sista varven av svart bara och vips så har du en hel hög att skicka iväg till behövande små barn.

Margrethe sa...

Det der gir jo håp for andre også med poser gjemt og nesten glemt i skuffer og skap. Og det ser da ut til å bli veldig fint. Ha en god helg.

The Willow Fairy sa...

Vad härligt - halva jobbet klart och återanvändning utan att repa upp.

Maria sa...

*wow* vilken härlig hög :)

Annette sa...

Hej!
Kul att hitta hit och tack för att du tittade in hos mig. Stickhjälpen måste jag läsa mer om. Låter riktigt kul. Dina mormorsrutor som legat och "skräpat" ser kalasfina ut och tanken på att de ska bli en värmande filt till någon liten som verkligen behöver dem gör dem ännu finare. Kanske kan jag bidra med hexagonkoftor till Stickhjälpen... Tål att funderas på.
Annette
My Rose Valley